Pågående nybygge på Emils Backe, ritat av Arkitektstudio Widjedal Racki AB.
Att bygga stolphus
Utöver de rent arkitektoniska värdena finns det flera fördelar med att bygga hus på stolpar;
- Det går att bygga på platser som annars vore svåra att bebygga, som t ex branta bergssluttningar eller vid områden nära vatten.
- Vacker natur kan bevaras och bebyggas med minimal sprängning.
- Det finns ingen risk för vattenskador vid översvämningar.
- Konstruktionen på stolpar medför garanterat skydd mot markradon.
- Bygger man på berg kan grundläggningen göras relativt enkel.
Några nackdelar finns också;
- Huset kan inte dra nytta av markvärme eftersom luft cirkulerar fritt under bjälklaget.
- Vatten- och avloppsrör måste isoleras ordentligt i en kulvert.
Det är främst tre saker som skiljer ett hus byggt på styltor eller pelare jämfört med en ”normal” villa; värmeisoleringen i golvbjälklaget, grundläggningen samt sidostabiliseringen av pelarna. I övrigt kan ett stylthus egentligen konstrueras som vilket hus som helst.
Eftersom ett hus på styltor är upplyft från marken kan det inte dra nytta av markvärme. Golvet är vänt mot uteluft och får betraktas värmeisoleringsmässigt som en fasad. Lämpligast är därför att använda golvbjälklag av trä som isoleras och vindtätas ordentligt. I princip kan man använda ett extraisolerat standardbjälklag som vilar på tre till fyra kraftiga balkar av till exempel stål eller limträ. Trä binder under sin livstid CO2 och är mycket starkt i förhållande till sin vikt. Det är dessutom säkrare vid brand än stål eftersom det har ett jämnt brandförlopp och behåller sin styrka längre.
Emils Backe börjar för många arkitekter och konstruktörer bli ett intressant studieobjekt med en palett av bland annat olika grundläggningslösningar för stolphus. Använder man stolpar av trä bör man generellt tänka på att avsluta träet mot marken med någon typ av stål- eller betongfot.
Specialutvecklad stolpsko till Emils Backes första stylthus. Infästning är gjord med 16 mm gängstång som gjutits fast med expanderande bruk i 40 mm borrhål i berget. Runt de fyra gängstängerna har sedan gjutits en liten betongklack för stolpskon att vila på.
Vid två andra stolphus vid Emils Backe grävdes jorden bort under varje blivande stolpe och betongplintar gjöts. Därefter monterades färdigtillverkade måttanpassade stålstolpar direkt på betongplintarna.
Ytterligare två exempel från Emils Backe som kan vara bra att använda när det är för långt att gräva ner till fast berg. Ett foderrör av samma typ som används vid brunnsborrning borras ner genom lera, morän och sten vidare ner i fast berg. Det fylls sedan med betong och avslutas upptill med en ingjuten stolpsko.
Det längsta foderröret under ett av de här husen är borrat genom lera 9 meter ner innan det möter berggrunden.
Husen som i flera fall står på över 5 meter höga styltor kan stabiliseras på olika sätt. Till exempel kan golvbjälklaget styvas upp till en skiva som i bakkant fästs in direkt i fast berg eller i en tung betongmur. Stabilisering lodrätt kan göras antingen med kraftiga trä- eller stålstänger som tar upp både drag- och tryckkrafter, eller med dragstag i två riktningar i form av vajrar eller tunna stålstänger.
Arkitekturstudenten Sofia Svensson har gjort en studie över de första stolphusen på Emils Backe.
Hus på stolpar som byggnadsmetod: En studie av projektet Emils Backe
Svensson, Sofia
Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser.
2019 (Svenska)
